I tisdags var jag på en utredning för hur jag egentligen mår... det var en utav de jobbigaste dagarna i mitt liv. Som tur var så hade jag med min Frida och James, så jag visste att de totala stödet fann när jag väl var färdig. Så på så sätt var det skönt att få det gjort.. Dessutom har landstinget haft fel om mitt mående i nästan 9 år... Det känns ju helt underbart!!.. inte.. Men nu har jag i alla fall fått reda på vad det är för "fel" på mig. Så istället för den diagnosen jag fick för många år sen, så lider jag av 4 andra... Hmm... Vad ska man säga? det blir helt enkelt en hel del terapi och sen ta dagen som den kommer...